Anmälan

En konferens om kreativitet, kunskap och kompetens 

2023 är kompetensernas år, European Year of Skills. Vilka kompetenser behöver vi för att kunna arbetaomsorgsfulltmed gestaltade livsmiljöer i vår tidoch för att möta framtida utmaningar?  


Under dagen får vi en inblick i nutida och framtida behov av kompetens och samverkan inom fälten arkitektur, design, konst och kulturmiljö, vi får ta del av inspirerande exempel från våra nordiska grannländer och från Sverige. Vi diskuterar även utmaningar och framgångsfaktorer. Dessutom presenteras mottagarna av utmärkelsen  Årets Strålkastare – aktörer som på ett föredömligt sätt arbetat med gestaltade livsmiljöer. Konferensen riktar sig till dig som arbetar på kommunal, regional och statlig nivå inom akademi eller som privat aktör.  


Var: Fysiskt på ArkDes, Stockholm, samt direktsänt.

När:  3 oktober 2023, kl 9.00–16.30.

Hur: Kostnadsfri heldagskonferens, på ArkDes (slutsålt) och digitalt.


Om konferens Gestaltad livsmiljö

Sedan 2020 genomför Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd årligen en gemensam konferens om gestaltad livsmiljö. Konferensen riktar sig till dig som arbetar på kommunal, regional och statlig nivå inom akademi eller bland privata aktör.


Anmälan

Bra att veta

Det fysiska eventet på Skeppsholmen är fullt men du kan alltid följa dagen live digitalt. Det digitala deltagandet kräver föranmälan genom biljett. 

De fysiska platserna är åtråvärda så avboka om du får förhinder. Vi förbehåller oss rätten till att ta ut en No-show-avgift på 800 kr på det fysiska eventet. Du kan överlåta din plats till någon annan. Du kan alltid delta digitalt. 

Programmet uppdateras succesivt med fler detaljer och talare.


Program

09:00

Departementet hälsar välkomna

09:10

Moderator

Mustafa Sherif hälsar välkommen till dagen

Läs mer
09:15

Styrgruppen för gestaltad livsmiljö

Helena Bjarnegård, Riksarkitekt, Boverket

Marja-Leena Pilvesmaa, RAÄ

Jessica Segerlund, ArkDes

Lotta Mossum, Statens konstråd

Läs mer
09:30

The Year of Skills: effective knowledge transfer methods in the New European Bauhaus

Michela Magas (På engelska)

Läs mer
09:40

Reflektion kring kreativitet, kunskap och kompetens kopplat till gestaltade livsmiljöer

Emina Kovacic

Läs mer
10:00

PAUS

10:30

Inspiration från våra nordiska grannländer

Nel Jan Schipull
Borghildur Sölvey Sturludóttir
Sigurd Sverdrup Sandmo
Hanna Harris

Inklusive paneldebatt

Läs mer
12:10

LUNCH

13:10

Lärande exempel

Ann Magnusson

Per Bornstein

Magnus Antaris

Gunnar Almevik

Marcus Ranken

Läs mer
14:45

PAUS

15:15

Årets strålkastare

Prisutdelning

Läs mer
15:55

Huvudtalare

Finn Williams

Läs mer
16:35

Avslutande ord

Mustafa Sherif

Läs mer

Talare

Karin Svanborg-Sjövall
Statssekreterare Kulturdepartementet

Karin Svanborg-Sjövall är statssekreterare hos kulturminister Parisa Liljestrand. Statssekreterare är politiskt anställda chefstjänstemän i Regeringskansliet som leder arbetet närmast under departementschefen eller annat statsråd i departementet. Statssekreteraren ansvarar för planering och samordning. 

Ansvarsområde

  • Kultur
  • Demokrati
  • Medier
  • De nationella minoriteterna
  • Det samiska folkets språk och kultur

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Läs mer

Hanna Harris
Designchef Helsingfors stad

Hanna Harris Som designchef leder Hanna Helsingfors banbrytande arbete med att använda design för att bygga stadens framtid. Innan dess var hon direktör för Archinfo Finland, kommissionär vid Finlands paviljong på den 16:e Internationella Arkitekturutställningen vid La Biennale di Venezia, samt programdirektör vid Helsingfors Designvecka och vid Finlandsinstitutet i London.

Foto: Sakari Röyskö / City of Helsinki

Läs mer

Sigurd Sverdrup Sandmo
Direktör KORO

Sigurd Sverdrup Sandmo är direktör på KORO som är Norges myndighet ansvarigt för att kurera, producera och aktivera konst i offentliga utrymmen. KORO utvecklar för närvarande ett omfattande projekt i det Nya Regeringskvarteret i Oslo, som håller på att återuppbyggas efter terrordådet år 2011.

Foto: Niklas Hart

Abstract

Art in the New Government Quarter in Oslo: high ambitions and complex collaborations

On 22nd of July 2011 a right-wing terrorist placed a bomb in the government quarter in Oslo, killing eight people and damaging the buildings severely. Later in the afternoon he killed 69 more at the AUF summer camp at Utøya. In the wake of this, the Government has embarked on a reconstruction with appr eight city blocks, representing one of Norway’s biggest and most complex public building projects ever. It also generates more than 130 MNOK for art production, managed by KORO – Norway’s state body for art in public space. 

For KORO, this is a project requiring new working models, new people, new skills and new ways of collaboration with builders, architects, engineers and more. The processes behind site-specific or integrated artworks are especially complex, expensive and time consuming. In 2022, KORO was also commissioned the National Memorial for 22. July, which will be situated in the new government quarter in a context of buildings and new artworks, but with traces of older and recent history – even some from the bomb itself. 

Although the memorial project is an art competition at its core, KORO must create a process with the highest ambitions for involvement, transparency and dialogue. Such processes will often require new skills or new people and an organization willing to adapt. However, we should also be able to balance the rigorous needs of the process against our high ambitions for the result itself.

Läs mer

Borghildur Sölvey Sturlurdóttir
Arkitekt, Chef för planenheten Reykjavik

Borghildur Sölvey Sturludóttir är arkitekt som för närvarande är chef för planeringen i Reykjavik, hon har flera års erfarenhet från planeringskontoret i Reykjavik och Århus, Danmark. Hon har även tjänstgjort som vald kommunal representant i staden Hafnarfjörður och som vice ordförande i planerings- och byggnadsrådet där, samt har suttit med i den regionala planeringskommittén för huvudstadsregionen.

Abstract
We’re moving between tectonic plates – Iceland is located between two worlds, but in an urban context we’ve always related more to the West regarding our emphasis and methodology. However, slowly but surely, we’re moving closer to Scandinavia. Most of us are educated here – in Norway, Sweden, Denmark, and Finland. This has also had the effect that when we arrive back home, we arrive as guests, guests in the administrative and legal environment.
Earlier this year we graduated our very own homegrown architects for the first time. That’s a huge step for Iceland, probably even bigger than I think we realize. With time, this is going to influence even the deepest roots of the Icelandic language. High – Quality – Designed – Living – Environment. These words are in a way a brand-new part of our language, still earning their spot in our vocabulary.
There lies our task. Not only are we densifying, improving, and constructing, moving in a new way, but also introducing the methodology of design and quality, which are all new words in our language.
When the concept of a “city for people” was introduced, I think a lot of people didn’t fully grasp what was at stake, or even the meaning.
This change demands a fast shiti, a reflex of sorts, which I count as one of Icelander's greatest strengths. We can act fast when nature demands so from us. We’re accustomed to natural catastrophes, but as of now, we’re in training when it comes to acting fast in other situations, as with the war in the east and people in search of shelter and a beter life.
So, what are we doing in terms of planning in Reykjavik? A city still growing with inhabitants from all over the world and an explosion of tourists.
The first breakthrough was a new Municipal Plan in 2010, created as a collaboration between all the political parties. This Municipal Plan included a chapter about a City for People instead of a city for cars (or even airplanes).
Now with the new Municipal Plan, it’s important to look back and learn from our first urban steps. The chapter A City for People focuses on the streets as a public space, the protection of local shops, and creating ground floor guidelines and housing policies. These elements go hand in hand with historical preservation. Low-rise buildings characterize Reykjavík and history should be respected. Alongside this, we are implementing tools that are used in our neighboring countries. Searching for a beter way to balance. In addition, there is currently a new Urban Design Policy in the works which will give even more importance and weight to the above-mentioned elements.
We are also using this policy to improve our building permission regulations, looking to Sweden and Denmark as role models. Things are changing fast, and we must move accordingly to adjust. These regulations include elements such as prohibiting flats from becoming hotel apartments, setting guidelines regarding hours of daylight inside homes, and the centralized location of social housing.
Affordable housing should be located near public transportation, but while we are planning, constructing, and establishing new neighborhoods for car-free living, we are lacking the necessary change in our transportation culture. This is of course the essence of a political decision – and at the
core question for the capital area of Iceland – Reykjavík, what kind of city are we going to build and be how is Reykjavik growing older?
Reykjavík is still a teenager, trying its best and willing to grow fast. With many architects and designers educated abroad, mainly in Scandinavia but also all over Europe and America, our strength is in the fact that we have a large network and a wide perspective. However, in terms of policymaking, decision-making, and law-making the hill is still steep.

Läs mer

Nel Jan Schipull
Arkitekt, filosofie dr, partner Tegnestuen Vandkunsten

Jan Schipull, arkitekt, filosofie doktor och partner på Tegnestuen Vandkunsten. Med 50 års historia prioriterar de människocentrerad arkitektur. Konsekvent ärliga tar Vandkunsten itu med föränderliga frågor med direkta, kreativa och ibland politiska svar. Nel Jan fokuserar på hållbar arkitektur på olika nivåer.

Foto: Elisabeth Victoria Friis

Abstract

The near future brings numerous changes, risks, and challenges that will impact everything we know. The built environment plays a keylrole, and while there are various interpretations and approaches, we cannot afford to dismiss any path that could lead us to a better future.At vandkunsten we found the concept of "immateriality" as highly relevant - it will be the soft factors that allow and promote the change. A new aesthetic is emerging - the aesthetics of necessity. We will work differently in the future, but with very much the same aspiration: to create a good tomorrow.In the future, we will build upon and with what we already have, integrating new knowledge and new values, that allow us to focus on the community, consuming and using less, sharing more, re-using all, and finally being able to change our behaviour as our understanding of the world has changed.

Läs mer

Michela Magas
Designer och VD MTF Labs

Michela Magas är VD för MTF Labs med bas i Stockholm och ordförande för Industry Commons Foundation. Hon är medlem i von der Leyens högnivågrupp för New European Bauhaus, rådgivare åt Europeiska kommissionen och G7-ledarna samt medlem i rådgivande nämnden för CERN IdeaSquare.

Foto: Debojsa Babic

Läs mer

Finn Williams
Stadsarkitekt, Malmö stad

Finn Williams är stadsarkitekten i Malmö. Han arbetade tidigare i Storbritannien på Croydon Council och Greater London Authority, samt som medgrundare och vd för Public Practice. Finn var medkurator för det brittiska paviljongen vid Venedigbiennalen 2016 och är visiting professor vid UCL Institute of Innovation & Public Purpose.

Foto: Bojana Lukac

Läs mer

Emina Kovacic
Stadsarkitekt och stadsbyggnadschef, Karlshamns kommun   

Emina Kovacic. Som stadsbyggnadschef ansvarar Emina för hela planeringskedjan. Genom sin mångåriga roll som stadsarkitekt och förkärlek för tvärsektoriella samarbeten med skol-, omsorgs-, konst- och kulturverksamheter samt dialog med det omgivande samhället har hon tillskansat sig bred erfarenhet i ämnet. Hennes engagemang i stadsbyggnads-, arkitektur- och kulturmiljöfrågor är något som lett till rollen som ledamot i Riksantikvarieämbetets insynsråd och sedan 2021 även ordförande i bransch- och fackorganisationen Sveriges arkitekter.

Foto: Leila Rudelius

Läs mer

Gunnar Almevik
Professor i Kulturvård, Göteborgs universitet

Gunnar Almevik är professor i kulturvård på Göteborgs universitet, och tidigare rektor för Dacapo hantverksskola och ledare för Hantverkslaboratoriet i Mariestad. För närvarande arbetar han med CHARTER European Cultural Heritage Skills Alliance. Han utbildade sig till bebyggelseantikvare 1990-93. På introduktionskursen läste han Brundtlandsrapporten och lyssnade till föreläsningar om byggnadsvård, bärkraftig samhällsutvecklingen och om ”the tippning point”. För ett par år sedan genomförde han ett fältarbete i Antarktis för att dokumentera kulturminnen, och såg med egna ögon hur glaciärerna rasade ner i havet. Han ställer sig frågan vad han har gjort under sitt arbetsliv?

Abstract

Ett slöjdteoretiskt perspektiv på samhällsbyggande

Slöjd härstammar från ordet slöghd (slug i dagligt tal) och karaktäriseras av ett perspektiv som ser möjligheter i det befintliga. Slöjden har genom sitt perspektiv utvecklat ett kunskapssystem för resurshushållning. Motsvarande perspektiv och kunskapssystem fattas samhällsbyggnadssektorn men krävs för en cirkulär ekonomi och omställningen mot regenerativa metoder och material. Historien visar att modernitet är någonting mycket kortlivat. I princip i samma stund som en byggnad eller miljö är gestaltad och satt i bruk så är den i något avseende redan föråldrad. Den byggda miljön måste ständigt transformeras. Samhällsbyggnadssektorn ägnar sig också till väsentlig del åt just transformationer, men med ohållbart stora insatser av resurser i form av energi, råvaror, utsläpp av partiklar, kväveoxid, koldioxid och miljö- och hälsofarliga material. Förutom avfall och utsläpp går också kulturvärden förlorade. Det är helt logiskt. Samhällsbyggnadssektorns kunskapssystem är helt orienterade mot nyproduktion, och i princip all utbildning, forskning, teknikutveckling och alla normer, standarder och beräkningssystem är präglade på att bygga nytt från grunden. Då blir det befintliga ett problem och inte en resurs. 

Samhället begränsas av denna kunskapsparadox, och så länge den består kommer inte målen om en högkvalitativ byggnadskultur och högkvalitativa livsmiljöer för alla att uppnås. I det här anförandet till paneldebatt problematiseras kunskapsparadoxen med ett rådande kunskapssystem för att skapa nytt från grunden när utmaningarna väsentligen kommer att handla om att transformera och bygga i det befintliga. Anförandet argumenterar för det slöjdteoretiska perspektivet och att traditionella kunskapssystem kan bidra till dagens samhällsbyggande. Avslutningsvis diskuteras framtida yrkesroller och kompetenser och följaktligen vilka insatser i utbildning och fortbildning som krävs för gestaltning och produktion av en högkvalitativ byggnadskultur och högkvalitativa livsmiljöer för alla som också regenererar befintliga resurser och värden.

Läs mer

Ann Magnusson
Curator

Ann Magnusson har 20 års erfarenhet av uppdrag från privata och offentliga beställare med konst i olika typer av utvecklings- och stadsbyggnadsprojekt, bland annat som curator för Statens konstråd i Västlänken, Uppsala kommun i Ulleråker och Vasakronans större konstsatsningar. Hon skriver och undervisar om konst i samhällsmiljön mot en bakgrund inom konst, arkitektur och sociologi.

ABSTRACT

För att kunna komma fram till hur vi kan skapa högkvalitativa gestaltade livsmiljöer behöver vi parallellt också fråga oss vilken slags miljöer människor överhuvudtaget kan tänka sig att vistas i. Var vill de vara nu och framåt; det vill säga de människor som berörs av det vi sysslar med. Hur vill de vara där och vad vill de göra där? 

Vi måste dessutom fråga oss vad är det vi vill åstadkomma med att skapa dessa miljöer och vilka dessa vi är som förväntas eller ska göra arbetet? Vilka och vems drivkrafter talar vi om? Vi kan kanske inte förutsätta att människor självklart vill och kan mötas på det sätt vi förväntar oss. Att de kanske har helt andra behov än tidigare. 

Vad händer om vi faktiskt inte ens längre behöver varandra för att uppleva gemenskap och tillhörighet och för att överleva? Hur är det möjligt att arbeta för omsorgsfullt och kvalitativt gestaltade livsmiljöer utan att riskera att hamna i detvi tror att vi vet, det vi redan gjort eller det som är inaktuellt? Är målsättningen att inspirera människor till att vilja mötas fysiskt, ha dialog, interagera, samarbeta, vara intima med varandra trots att det ofta är stökigt, känslosamt och konfliktfyllt eftersom vi är olika? Och hur kan vi i så fall bidra till att skapa fler platser och sammanhang där människor vill vara och mötas trots våra olikheter. 

Genom att inkludera konstnärer, konstnärlig kompetens och konstnärlig gestaltning aktualiseras och bearbetas dessa frågor ständigt och inte minst genom det som uppstår i mötet med och under den konstnärliga processen. 

Mot bakgrund av några exempel på konstprojekt från Statens konstråd och andra diskuterar Ann Magnusson frågorna ovan och reflekterar över innebörden av vad begrepp som hög kreativitet, kunskap, kompetens, yrkes- och hantverksskicklighet samt samverkan kan innebära i arbetet med att verka för meningsfullt gestaltade livsmiljöer.

Läs mer

Magnus Antaris Tuolja
Student

Magnus Antaris Tuolja är student inom bygghantverk vid Göteborgs universitet. Driver parallellt verksamheten Samiskt bygghantverk för att arbeta med bevarandet av det immateriella och materiella kulturarvet inom traditionell samisk arkitektur. Examen inom traditionell duodji vid Samernas utbildningscentrum.

Foto: Robyn Adams

Läs mer

Marcus Rancken
Strategisk fastighetsutvecklare, Akademiska hus

Marcus Rancken, Akademiska hus, är arkitekt SAR/MSA och strategisk fastighetsutvecklare samt centralt konstansvarig. På Akademiska hus arbetar han med att, tillsammans med lärosätena, utveckla levande och inspirerande campusmiljöer som på bästa sätt stödjer deras verksamhet. Inom helhetsansvaret läggs extra fokus läggs på kulturell, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Foto: Stefan Zimmerman på Bildmakarna

Abstract

Hur arbetar vi på Akademiska Hus som utvecklande och förvaltande bolag med våra campusområden genom processer och skeden med kunskap, kompetens, kvalitet, hållbarhet och samverkan? Hur arbetar jag som strategisk fastighetsutvecklare med frågor och mål i början av processer som kan pågå under flera år? Vilka utmaningar ser vi internt och i kontakt med omgivande samhälle och myndigheter? Hur tar vi oss an ofta motstridiga och komplexa intressen?

Läs mer

Per Bornstein
Arkitekt, Bornstein arkitektur och media

Per Bornstein är arkitekt med egen verksamhet i Göteborg. På meritlistan finns Merkurhuset, som tilldelades årets Kasper Salin-pris, samt Polestars nya huvudkontor.  Han är skribent för tidskriften Arkitektur och medlem i styrelsen för Sveriges Arkitekter, samt driver fotoprojektet  Artphotography.se.

Foto: Per Bornstein

Abstract

Dialog som designverktyg

Arkitekturprojekt handlar som regel om att tillskapa någon form av nytta, inte sällan en ekonomisk sådan, en samhällsnytta, eller att lösa en funktion av något slag.Projektets arkitektoniska kvaliteter, gestaltningen, riskerar i det perspektivet alltid att få en underordnad ställning i problembilden. En framgångsfaktor för att kunna förverkliga arkitektens idéer och visioner är därför att dessa från början inkluderar och linjerar med projektets underliggande drivkrafter, nyttan. Att som arkitekt arbeta med gestaltning på ett sätt som utgår från projektets unika förutsättningar skapar inte bara en ökad träffsäkerhet, jag påstår att att detta är en möjlighet att skapa unika värden, uttryck och gestaltning. 

Om frågan är unik, borde svaret helt enkelt också kunna vara det. Ett sådant arbetssätt kräver dock en lyhördhet och ett strukturerat dialogarbete där projektets olika aspekter, förutsättningar och målbild studeras så att den projektunika situationen kan lyftas fram. Här behövs olika kompetenser och perspektiv, för att kunna teckna en visionär målbild. Min erfarenhet av mer än tjugofem års gestaltningsarbete i projekt är närmast övertydlig. De riktigt lyckade och unika projekten uppstår i mötet - dialogen - mellan arkitekt, kund, brukare, staden och övriga inblandade.I min dragning kommer jag visa två projekt och diskutera erfarenheter från dessa.

Läs mer

Helena Bjarnegård
Riksarkitekt

Helena Bjarnegård är Sveriges riksarkitekt och leder och samordnar arbetet inom området nationellt. Boverket arbetar med främjande, stödjande och kunskapshöjande insatser till offentliga aktörer nationellt, regionalt och lokalt. Helena är ordförande i styrgruppen för de fyra myndigheterna Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd som tillsammans arbetar med en rad aktiviteter kopplat till den nationella politiken för gestaltad livsmiljö. Helena sitter med i Formas forskarråd, Trafikverkets arkitekturråd, styrelsen för IQ samhällsbyggnad med mera. Gemensamt för arbetet i alla dessa grupperingar är att arbeta med att stärka förutsättningarna för olika aktörer att skapa, utveckla och förvalta omsorgsfullt gestaltade, hållbara, inkluderande och berikande livsmiljöer i hela Sverige.

Foto: Hanna Franzén

Läs mer

Marja-Leena Pilvesmaa
Chef Kulturmiljöavdelningen, Riksantikvarieämbetet

Marja-Leena Pilvesmaa är chef för kulturmiljöavdelningen på Riksantikvarieämbetet och sitter i styrgruppen för Gestaltad livsmiljö.

Marja-Leena Pilvesmaa har tidigare arbetat på Statens fastighetsverk, där hon sedan 2005 bland annat tjänstgjort som kulturarvsspecialist, chef för
kulturarvsenheten, administrativ direktör och även som vikarierande
generaldirektör. Marja-Leena har även tidigare arbetat på Riksantikvarieämbetet, åren 1996-2005. 

Foto: Niklas Ehlén / CC BY

Läs mer

Jessica Segerlund
Chef ArkDes Think Tank

Jessica Segerlund är chef för ArkDes Think Tank. Har arbetat med frågor inom stads- och samhällsbyggnad för b la. Helsingborgsstad samt senast som platsutvecklingschef på Älvstranden Utveckling i Göteborg. Jessica företräder ArkDes i styrgruppen för Gestaltad livsmiljö.

Läs mer

Lotta Mossum
t.f. konstenhetschef, Statens konstråd

Lotta Mossum arbetar som t.f. konstenhetschef på Statens konstråd. Mossum har tidigare arbetat som curator för konstprojekt i de offentliga rummen. Med en magisterexamen i fri konst har hon även praktisk erfarenhet av konstproduktion. Under det senaste decenniet som curator på Statens konstråd har Mossum främst arbetat med komplexa och storskaliga projekt som t.ex. Future Island, Campus Albano, Stockholm, samt konsten i Västlänken, Göteborg.

Foto: Gouwey Yang

Läs mer

Mustafa Sherif
Moderator och stadsplanerare

Mustafa Sherif är stadsplanerare som jobbar med utveckling av socialt hållbara städer. Han jobbar aktivt med inkludering av olika grupper i samhället i stadsbyggnadsprocesser genom dialoger och samsakapande processer. Mustafa driver podden Urbanistica som har lyssnare från 140 länder. Han har mottagit flera priser som bl. a. Sveriges Arkitekter årets möjliggörare pris.

Foto: Privat

Läs mer

Arrangörer

Boverket
@boverketregistraturen@boverket.se

Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och bostadsfinansiering. Boverket tillhör Finansdepartementet.

Riksantikvarieämbetet
@raa_seregistrator@raa.se

Riksantikvarieämbetet är den nationella kulturarvsmyndigheten. Vi gör kulturarvet till en del av samhällsutvecklingen genom att ge förutsättningar till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

ArkDes
@arkdescinfo@arkdes.se

ArkDes är Sveriges nationella centrum för arkitektur och design. ArkDes är ett museum, ett kunskapscenter och en arena för debatt och diskussion om framtidens arkitektur och design. ArkDes tillhör Kulturdepartementet.

Statens konstråd
@statenskonstradregistrator@statenskonstrad.se

Statens konstråd producerar och verkar för att offentlig konst ska vara tillgänglig och nyskapande i våra livsmiljöer – vårt arbete finns representerat i hela landet.